Värderingstabell för lösöre vid bouppteckning – vad är möbler och bohag värda?

Lösöre är allt det man kan bära ut ur en bostad: möbler, husgeråd, kläder, böcker, elektronik, tavlor, smycken, klockor, verktyg och samlingar. I vardagligt tal kallas det ofta bohag eller inventarier. Det är just detta som ska förtecknas och ges ett värde när en bouppteckning görs, vid sidan av bankmedel, värdepapper, bilar och eventuell bostad. Hur själva förrättningen går till beskrivs i guiden om bouppteckning steg för steg.

Motsatsen till lösöre är fast egendom, det vill säga mark och byggnader, till exempel ett småhus eller ett fritidshus med tomt. En fastighet värderas på helt andra grunder och ofta med hjälp av mäklare, medan lösöret i huset bedöms för sig. En bostadsrätt redovisas också för sig och värderas inte som bohag. Läs mer om hur ett hus hanteras i artikeln om fastighet i dödsbo.

För många anhöriga är lösöret den del av bouppteckningen som känns svårast. Kontona har ett saldo och bilen har en annonsmarknad, men vad är egentligen en trettio år gammal soffa, ett skåp med porslin eller en låda med verktyg värd? Det är där en värderingstabell kan hjälpa till, så länge man vet hur den ska användas.

Tabellen nedan visar vilken värdenivå vanliga föremål i ett dödsbo brukar hamna på när de säljs begagnade, och vad som får värdet att röra sig uppåt eller nedåt. Vi anger nivåer i stället för kronbelopp. Inom en och samma kategori kan skillnaden mellan två föremål vara så stor att ett genomsnittligt belopp blir missvisande: en matgrupp från ett varuhus och en matgrupp av en eftertraktad formgivare ser likadana ut i en tabell men inte på en auktion.

Tabellen är vår egen vägledning, byggd på vad som brukar vara lätt eller svårt att sälja vidare. Den är inte en officiell värderingsstandard och ersätter inte en bedömning av just era föremål. Vill du sätta kronor på något, jämför med avslutade försäljningar av liknande föremål i liknande skick, inte med begärda priser i annonser. En genomgång av hur en professionell dödsbovärdering går till, och hur ett dödsbo och dess lösöre värderas, hjälper dig att använda tabellen rätt.

Utgångspunkten är enkel att formulera men svårare att tillämpa: vad skulle någon betala för föremålet i det skick det har i dag? Skicket är ofta det som avgör mest. En byrå med lösa lådor, vattenringar och trasiga beslag är värd betydligt mindre än samma modell i fint skick, och en soffa som luktar rök eller djur blir svår att sälja oavsett märke.

Därefter kommer ålder, märke och efterfrågan. Efterfrågan rör sig över tid, så det som var eftertraktat för tjugo år sedan kan vara svårsålt i dag och tvärtom. Funktion spelar också roll, särskilt för elektronik, vitvaror och maskiner, liksom hur lätt föremålet är att transportera. Stora, tunga möbler kräver bil och bärhjälp, och den kostnaden drar köpare av från vad de är villiga att betala. Hur försäljning fungerar i praktiken förklaras i artikeln om att sälja möbler ur ett dödsbo, och för föremål med ett tydligt värde kan en auktion av dödsbo vara ett alternativ.

Det hjälper att hålla isär tre olika belopp. Nypriset är vad föremålet kostade, eller skulle kosta, att köpa nytt. Försäkringsvärdet är det belopp ett försäkringsbolag räknar med vid en skada, och det bygger ofta på vad det kostar att ersätta saken. Andrahandsvärdet är vad föremålet faktiskt kan säljas för begagnat. Det senare är nästan alltid lägst, och det är oftast det som speglar vad bohaget är värt för arvingarna.

Ett vanligt första försök är att leta fram kvitton och utgå från vad sakerna kostade. Det ger sällan en rättvisande bild. En tv som köptes för några år sedan, en hörnsoffa från ett möbelvaruhus eller ett kök fullt av hushållsapparater har ofta tappat större delen av sitt värde redan efter kort tid. Inköpspriset berättar vad någon betalade då, inte vad föremålet kan ge i dag.

Vilken värderingsgrund som ska användas när tillgångar tas upp i bouppteckningen, och hur detaljerat lösöret ska redovisas, beskriver Skatteverket i sin information om bouppteckning. Läs den, eller kontakta Skatteverket, om du är osäker på vad som gäller i ert fall. Bouppteckningen påverkar också senare steg: värdena används ofta som utgångspunkt när bohaget ska fördelas, vilket beskrivs i guiden om hur ett arvskifte fungerar. Säljs föremål ur dödsboet kan det dessutom få betydelse för deklarationen, se artikeln om skatt vid försäljning ur dödsbo.

Det du själv kan göra är att se till att värdena går att motivera. Skriv ned hur du kom fram till varje belopp, till exempel genom att jämföra med sålda föremål eller genom ett skriftligt värderingsunderlag. Då blir det lättare både för förrättningsmännen och för övriga dödsbodelägare att förstå och godta siffrorna.

I nästan varje dödsbo finns det något som får en annan värdering än de anhöriga väntat sig, åt båda hållen. Den gamla fåtöljen i hörnet kan vara en designklassiker, medan det fina vitrinskåpet visar sig vara svårt att sälja. Därför är det klokt att inte döma ut något innan det har setts över, och att inte heller utgå från att allt gammalt är värdefullt.

Föremål som ofta förtjänar en egen bedömning är signerad konst, grafik i begränsad upplaga, äldre silver, smycken med stämplar, märkesklockor, designmöbler från kända tillverkare, äldre glas och keramik, mynt, frimärken och andra samlingar. Även saker som legat undanstoppade i förråd eller på vinden kan visa sig efterfrågade. Mer om de här kategorierna finns i guiden om konst och antikviteter i dödsbo och i artikeln om smycken och klockor i dödsbo.

Det vanligaste misstaget är att använda nypriser, vilket ger ett bohag som på papperet är värt mycket mer än det någonsin går att sälja för. Det kan skapa orealistiska förväntningar inför fördelningen och leda till besvikelse senare. Det motsatta misstaget är lika vanligt: att anta att allt är värdelöst och slänga eller skänka bort saker innan någon har tittat på dem. Läs gärna vad man inte ska slänga från ett dödsbo innan sorteringen börjar.

Ett tredje misstag är att föra upp hela bohaget som en enda klumpsumma utan att först ha gått igenom vad som finns. Då är det lätt att värdefulla föremål försvinner i mängden. Ett fjärde är att lita blint på en generell tabell, vår egen inräknad, utan att kontrollera skick och efterfrågan för just de föremål som finns i bostaden. Oklara värden är dessutom en vanlig grogrund för konflikter, vilket beskrivs i artikeln om oenighet kring bohag och lösöre.

Börja i god tid. Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet, och bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket inom fyra månader. Gå igenom bostaden rum för rum och skriv upp det som har ett tydligt värde var för sig, med en kort beskrivning, skick och ett uppskattat belopp. Fotografera föremålen så att alla dödsbodelägare kan se vad som avses, även de som inte kan komma på plats.

Sortera gärna i tre högar på listan: sådant som behöver bedömas av någon kunnig, sådant som har ett mindre men verkligt andrahandsvärde och sådant som i praktiken saknar försäljningsvärde. Notera också vad som redan är utlovat till någon eller har ett särskilt personligt värde. Den listan blir användbar långt efter bouppteckningen, när bohaget ska fördelas, säljas och bostaden tömmas. Fler praktiska steg finns i vår checklista för dödsbohantering, och vill ni få hjälp med helheten finns vår helhetslösning för dödsbohantering.

Många klarar en enklare förteckning själva, särskilt när bohaget är litet och består av vardagsföremål. Det finns ändå lägen där det är klokt att ta hjälp av någon som är van att värdera: när bostaden är stor och full av saker, när det finns konst, smycken, antikviteter eller samlingar, när ingen i familjen har koll på vad sakerna är värda, eller när dödsbodelägarna har olika uppfattning om värdet och behöver ett gemensamt underlag att utgå ifrån.

Vid en värdering av dödsbo hos oss går en erfaren värderare igenom bostaden och bedömer föremålen utifrån andrahandsmarknaden. Ni får ett skriftligt underlag som ni kan använda i det fortsatta arbetet. Värderingen är kostnadsfri och utan förpliktelser. Läs mer om hur en kostnadsfri värdering går till och vad ni behöver förbereda.

Dödsboverket har arbetat med dödsbon i över 15 år och har genomfört fler än 1 000 uppdrag. Vi värderar bohaget, lämnar ett skriftligt underlag och kan, om ni vill, ta hand om det som följer: att köpa in det som har värde, ordna försäljning, tömma och städa bostaden. Vill ni sälja bohaget direkt kan ni läsa om hur vi köper dödsbon, och då kan värdet kvittas mot övriga kostnader.

När bouppteckningen är klar och bostaden ska lämnas över tar vi också hand om tömningen av dödsboet, med återbruk i första hand. Samtliga utförare har F-skattsedel och verksamheten är försäkrad. Ni får fast pris efter den kostnadsfria värderingen och svar inom 10 minuter när ni hör av er.