Dödsboverket
Tre syskon står i en dödsbobostad med en minneslåda med fotografier och personliga föremål.
Juridik

Arvskifteshandling – vad det är och hur du skriver en

Vad är en arvskifteshandling och hur skriver man en? Läs vår guide om innehåll, underskrifter, mallar och hur arvet fördelas.

Uppdaterad 22 oktober 2026 12 min läsning Faktabaserat innehåll
Dokumenterar
Fördelningen av arvet
Görs efter
Bouppteckningen
Förrättning senast
3 mån efter dödsfallet
Vid oenighet
Juridisk rådgivning

En arvskifteshandling är det dokument där dödsbodelägarna skriver ned hur den avlidnes tillgångar fördelas mellan dem. Den behövs när flera delägare ska dela på arvet och görs normalt efter att bouppteckningen är förrättad. Här går vi igenom vad handlingen är, hur du skriver den steg för steg, vad den brukar innehålla, hur ett exempel kan se ut och vad som händer när alla inte är överens.

Kapitel 01

Vad är en arvskifteshandling?

En arvskifteshandling är det dokument där dödsbodelägarna skriver ned hur den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas: vem som får vilka pengar, vilka föremål och vilken del av en eventuell bostad. Själva fördelningen kallas arvskifte, och handlingen är beviset på vad delägarna har kommit överens om. Den används sedan när tillgångar ska föras över, till exempel när en bank ska betala ut pengar eller när en fastighet ska byta ägare.

Det är lätt att blanda ihop arvskifteshandlingen med andra dokument som hör till ett dödsbo. Bouppteckningen visar vad som fanns och vad som var skuld när personen dog, men säger inget om vem som ska få vad. Testamentet är den avlidnes egen vilja, skriven i förväg. Arvskiftet är steget där tillgångarna faktiskt delas upp, och arvskifteshandlingen är dokumentationen av det steget. Läs mer i guiden om bouppteckning steg för steg och i artikeln om testamente och dödsbo.

Fyra dokument och steg som ofta blandas ihop.
BouppteckningVad det är: En förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder per dödsdagen.Dödsbodelägarna, med förrättningsmän
TestamenteVad det är: Den avlidnes skriftliga vilja om hur kvarlåtenskapen ska fördelas.Den avlidne, upprättat i förväg
ArvskifteVad det är: Själva fördelningen av det som blir kvar när skulder och kostnader är hanterade.Dödsbodelägarna gemensamt
ArvskifteshandlingVad det är: Dokumentet som beskriver hur fördelningen har gjorts.Dödsbodelägarna gemensamt
Kapitel 02

När behöver man upprätta en arvskifteshandling?

En arvskifteshandling blir aktuell när det finns flera dödsbodelägare som ska dela på det som finns kvar, till exempel syskon som ärver sina föräldrar eller en efterlevande make och barn. Den görs normalt först när bouppteckningen är förrättad. Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet, och bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. Vem som är arving framgår av arvsordningen, som beskrivs i guiden om arvsordningen.

Om det bara finns en enda dödsbodelägare finns det ingen att dela med, och då ser processen annorlunda ut. Hur den ensamma delägaren visar sin rätt till tillgångarna, och vilka handlingar banker och andra då begär, bör du kontrollera med Skatteverket och med den bank eller myndighet det gäller. Ett testamente, en efterlevande make, särkullbarn eller en fastighet kan också påverka hur skiftet behöver göras. Hur arvskiftet som helhet går till förklaras i artikeln om hur ett arvskifte fungerar.

Kapitel 03

Hur skriver man en arvskifteshandling steg för steg?

Arbetet blir enklast om ni tar det i ordning och inte hoppar direkt till vem som ska få vad. Utgå från den registrerade bouppteckningen och gå igenom vad som finns kvar i dag: saldon kan ha ändrats, räkningar kan ha betalats och vissa saker kan redan ha sålts. Ett dödsbo svarar för den avlidnes skulder bara upp till värdet av dödsboets tillgångar, och arvingarna ärver inte skulderna personligen. Därför är det klokt att se till att skulder och löpande kostnader är betalda innan något delas ut. Läs mer i artikeln om dödsbo med skulder.

Kontrollera sedan vilka som ska vara med, om det finns testamente, äktenskapsförord eller andra handlingar som påverkar fördelningen, och om någon del av boet kräver särskilda åtgärder, till exempel en fastighet. Först därefter är det dags att komma överens och skriva ned överenskommelsen. Vill du veta hur lång tid de föregående stegen brukar ta kan du läsa hur lång tid en bouppteckning tar.

Team från Dödsboverket och anhöriga sorterar bohag tillsammans i hemmet.
  • 1. Se till att bouppteckningen är klar och, när det krävs, registrerad.
  • 2. Gå igenom dödsboets tillgångar och skulder som de ser ut i dag.
  • 3. Klargör vilka som har rätt att delta i arvskiftet.
  • 4. Kontrollera testamente, äktenskapsförord och andra relevanta handlingar.
  • 5. Kom överens om hur tillgångarna ska fördelas.
  • 6. Skriv ned fördelningen tydligt i arvskifteshandlingen.
  • 7. Låt alla berörda läsa igenom handlingen innan den undertecknas.
  • 8. Ordna kompletterande handlingar för till exempel bank och fastighet.
Kostnadsfri offert
Få fast pris – svar inom 10 min
Kapitel 04

Vad ska en arvskifteshandling innehålla?

Det finns ingen blankett som passar alla dödsbon, men vissa uppgifter brukar behöva framgå för att handlingen ska gå att förstå och använda. Den ska visa vem den avlidne var, vilka som deltar i skiftet, vilken bouppteckning fördelningen bygger på, vad som fördelas och hur. Om någon får mer av en viss tillgång och betalar mellanskillnaden till de andra, en så kallad utjämning, bör det också stå tydligt.

Innehållet behöver anpassas efter situationen. Ingår en fastighet eller en bostadsrätt kan det krävas fler uppgifter eller separata handlingar för att överföringen ska kunna genomföras, se guiden om fastighet i dödsbo och artikeln om bostadsrätt i dödsbo. Finns testamente, efterlevande make eller särkullbarn är det klokt att låta en jurist granska texten innan den undertecknas.

  • Den avlidnes namn och dödsdatum, så som det står i bouppteckningen.
  • Uppgift om att det gäller den avlidnes dödsbo.
  • Datum för bouppteckningen som fördelningen bygger på.
  • Vilka dödsbodelägare som deltar i arvskiftet.
  • Hänvisning till testamente, om det finns ett.
  • Vilka tillgångar som fördelas och hur de fördelas.
  • Eventuella utjämningsbetalningar mellan delägarna.
  • Ort, datum och underskrifter.
Kapitel 05

Mall för arvskifteshandling – exempel på hur den kan se ut

Exemplet nedan visar hur en enkel arvskifteshandling kan vara uppbyggd. Namnen är påhittade och allt inom hakparentes ska ersättas med era egna uppgifter. Exemplet gäller ett dödsbo med två syskon som ärver lika, utan testamente och utan fastighet. Är ert dödsbo mer komplicerat behöver handlingen se annorlunda ut.

Fiktivt exempel. En illustration av strukturen, inte en juridiskt granskad mall.
RubrikExempel på formulering: Arvskifteshandling efter [Anna Exempel]
Den avlidneExempel på formulering: [Anna Exempel], avliden [datum], enligt bouppteckning förrättad [datum].
DödsbodelägareExempel på formulering: [Erik Exempel] och [Maria Exempel], barn till den avlidna, med lika rätt till arv.
UnderlagExempel på formulering: Fördelningen bygger på bouppteckningen ovan och på dödsboets tillgångar per [datum], efter att skulder och kostnader har betalats.
FördelningExempel på formulering: [Erik Exempel] erhåller [beskrivning av tillgångar]. [Maria Exempel] erhåller [beskrivning av tillgångar].
UtjämningExempel på formulering: För att lotterna ska bli lika stora betalar [Erik Exempel] [belopp] kr till [Maria Exempel].
LösöreExempel på formulering: Bohaget fördelas enligt bifogad förteckning, daterad [datum].
UnderskrifterExempel på formulering: Ort och datum, samt namnteckning och namnförtydligande för var och en av dödsbodelägarna.
Kapitel 06

Måste alla dödsbodelägare skriva under arvskifteshandlingen?

Arvskiftet bygger på att dödsbodelägarna är överens om fördelningen, och i praktiken är det därför alla delägares underskrifter man siktar på. Den som ska lämna ut tillgångar, till exempel en bank, har dessutom ofta egna krav på vilka underskrifter och handlingar som behövs. Fråga därför banken innan ni skriver under, så att ni slipper göra om handlingen. Vilka formkrav som gäller i ert fall bör ni stämma av med en jurist; allmän information finns hos Sveriges Domstolar.

Det blir svårare när någon inte vill skriva under, inte går att nå eller motsätter sig fördelningen. Då är det bra att först försöka förstå varför: ofta handlar det om ett enskilt föremål, ett värde som känns orättvist eller att någon känner sig överkörd. Begreppet skiftesman dyker ofta upp när delägare inte kan enas om hur arvet ska delas. Vad en skiftesman gör och hur man går till väga förklarar Sveriges Domstolar, och en jurist kan bedöma om det är aktuellt för er. Praktiska råd för att lösa konflikter om bohaget finns i artikeln om oenighet kring bohag och lösöre.

Kapitel 07

Hur fördelas möbler, bohag och andra föremål vid arvskifte?

Pengar på ett konto är lätta att dela. Möbler, smycken, konst, elektronik och personliga tillhörigheter är svårare, eftersom de både har ett pengavärde och ett känslomässigt värde som skiljer sig mellan syskon. Ett vanligt sätt är att först låta var och en lista det de helst vill ha, sedan turas om att välja och till sist räkna samman värdet av det var och en har fått. Blir det skevt kan skillnaden jämnas ut med pengar.

Det fungerar bara om alla utgår från samma värden. När flera vill ha samma föremål, eller när det finns konst, smycken eller antikviteter, är en oberoende dödsbovärdering ett bra underlag. Den ger ett skriftligt besked om vad sakerna är värda på andrahandsmarknaden, vilket ofta gör samtalet lugnare. Vill du göra en första uppskattning själv kan värderingstabellen för lösöre vid bouppteckning ge en fingervisning.

Två medarbetare bär en antik byrå i ett trapphus vid dödsbotömning.
  • Fotografera och lista bohaget innan något fördelas.
  • Låt var och en markera det som har personligt värde.
  • Turas om att välja enligt en ordning ni kommer överens om.
  • Använd samma värdering för alla föremål.
  • Jämna ut skillnader med pengar om lotterna blir olika.
  • Bifoga förteckningen över lösöret till arvskifteshandlingen.
Kapitel 08

Vad händer efter att arvskifteshandlingen har skrivits under?

När handlingen är undertecknad ska fördelningen genomföras. Pengar betalas ut av banken enligt bankens rutiner, och olika banker kan begära olika handlingar och underskrifter, så kontakta varje bank i god tid. Ingår en fastighet eller en bostadsrätt finns fler formella steg innan överlåtelsen är klar. Ta reda på vad som krävs innan ni planerar tiden.

Samtidigt återstår ofta det praktiska: lösöret ska hämtas av den som fått det, resten ska säljas, skänkas eller lämnas till återvinning, och bostaden ska tömmas och lämnas över. Det är här många behöver hjälp, särskilt när delägarna bor på olika orter. Vi kan sköta tömning och bortforsling av dödsboet och dödsbostädning inför överlämningen, med återbruk i första hand.

  • Kontakta banken om vilka handlingar som krävs för utbetalning.
  • Ta reda på vad som krävs vid överlåtelse av fastighet.
  • Kontakta bostadsrättsföreningen om en bostadsrätt ska överlåtas.
  • Lämna ut lösöre enligt förteckningen.
  • Sälj, skänk eller lämna resten till återvinning.
  • Töm, städa och lämna över bostaden.
Kapitel 09

Vad händer om arvingarna inte kommer överens?

Oenighet om arvet är vanligt och behöver inte betyda att relationen är förstörd. Ofta handlar det om några få frågor: vem som ska få bostaden, hur ett visst föremål ska värderas eller hur snabbt saker ska säljas. Att bryta ned konflikten i enskilda frågor och lösa dem en i taget fungerar ofta bättre än att försöka komma överens om allt på en gång. En gemensam värdering och en skriftlig förteckning minskar utrymmet för missförstånd.

När konflikten gäller bohaget kan det hjälpa att en neutral part sköter värdering, dokumentation och fördelning av föremålen, vilket ingår i vår praktiska hjälp vid arvskifte. Juridiken hanteras däremot av jurister. Går det inte att komma vidare kan en jurist hjälpa er att hitta en lösning och förklara vilka möjligheter som finns, till exempel om en skiftesman kan bli aktuell. Tänk också på att sorgen påverkar hur man reagerar, vilket beskrivs i artikeln om den känslomässiga sidan av dödsbohantering. Den här artikeln ger inga individuella juridiska råd.

Kapitel 10

Behöver du hjälp med hanteringen av ett dödsbo?

Arvskifteshandlingen är en del av den juridiska processen, och den hjälper vi inte till att upprätta. Det vi gör är de praktiska delarna som ofta tar mest tid och kraft: att värdera bohaget, dokumentera och packa föremål till respektive arvinge, ta hand om det som ingen vill ha, tömma och städa bostaden och lämna över den till mäklare eller hyresvärd. Vill ni samla allt hos en aktör finns vår helhetslösning för dödsbohantering.

Vill ni hellre sälja bohaget än fördela det kan ni läsa om hur vi köper dödsbon, och värdet kan då kvittas mot övriga kostnader. Vi har över 15 års erfarenhet och fler än 1 000 genomförda uppdrag, samtliga utförare har F-skattsedel och verksamheten är försäkrad. Ni får fast pris efter en kostnadsfri värdering och svar inom 10 minuter när ni hör av er.

Sammanfattning

En arvskifteshandling dokumenterar hur dödsboets tillgångar fördelas mellan dödsbodelägarna, och den görs efter bouppteckningen. Gå igenom tillgångar och skulder, se till att skulderna är betalda, kom överens om fördelningen och skriv ned den tydligt. Använd en gemensam värdering för bohaget, fråga banken vilka handlingar som krävs och ta juridisk hjälp vid testamente, fastighet eller oenighet. Behöver du hjälp med värdering, tömning och städning av dödsboet? Kontakta Dödsboverket för en kostnadsfri offert.

Vanliga frågor

Frågor & svar

Här besvarar vi de vanligaste frågorna kring ämnet. Hittar du inte svaret? Ring oss på 08-502 778 25.

  • Det är det skriftliga dokument där dödsbodelägarna redovisar hur den avlidnes tillgångar har fördelats mellan dem. Den skiljer sig från bouppteckningen, som bara visar vad som fanns och vad som var skuld.
  • Utgå från bouppteckningen, gå igenom vad som finns kvar efter att skulder och kostnader betalats, kom överens om fördelningen och skriv ned vem som får vad, eventuella utjämningsbelopp, ort, datum och underskrifter. Vid komplicerade dödsbon, rådgör med en jurist.
  • Det finns många exempel att utgå från, bland annat i den här artikeln, men ingen mall passar alla dödsbon. Testamente, fastighet, efterlevande make eller särkullbarn kan kräva andra formuleringar och fler handlingar.
  • Arvskiftet bygger på att dödsbodelägarna är överens, och banker och andra brukar ha egna krav på underskrifter. Vilka formkrav som gäller i ert fall bör ni stämma av med en jurist eller läsa om hos Sveriges Domstolar.
  • Många enkla dödsbon skiftas av delägarna själva, utan hjälp. Ju fler delägare, desto mer komplicerade tillgångar eller ju större risk för oenighet, desto mer talar för att ta juridisk hjälp med själva handlingen.
  • Normalt när bouppteckningen är klar, skulder och kostnader är betalda och delägarna har kommit överens om fördelningen. När pengarna kommer beror sedan på bankens rutiner och vilka handlingar banken begär.
  • Då kan fördelningen inte genomföras som planerat. Försök först förstå vad oenigheten gäller. Går det inte att lösa kan en jurist förklara vilka vägar som finns, till exempel om en skiftesman kan bli aktuell.
  • Finns bara en dödsbodelägare finns ingen att dela med, så situationen ser annorlunda ut. Vilka handlingar som då behövs för att få tillgång till pengar och egendom bör du kontrollera med Skatteverket och med banken.
Läs vidare

Relaterade artiklar

Få kostnadsfri offert

Fyll i formuläret eller ring oss – vi återkommer med offert inom cirka 10 minuter.