Vad kostar en bouppteckning? Så räknas priset

Det finns inget fast pris på en bouppteckning. Kostnaden beror framför allt på om dödsbodelägarna gör arbetet själva eller anlitar en jurist eller begravningsbyrå, och på hur omfattande dödsboet är. Gör ni bouppteckningen själva handlar kostnaden mest om er egen tid, porto och eventuella intyg. Anlitar ni hjälp betalar ni för den tid och det ansvar som byrån tar på sig.

Vi anger medvetet inga kronbelopp i den här guiden. Priserna sätts av varje jurist och begravningsbyrå, de ändras över tid och de skiljer sig mycket mellan ett litet dödsbo med ett bankkonto och ett dödsbo med fastighet, företag och oeniga delägare. Be alltid om en skriftlig prisuppgift innan ni ger någon uppdraget, och fråga om det är fast pris eller timdebitering.

Det som går att säga säkert är tidsramarna: bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet och bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket inom fyra månader. Behöver ni mer tid ska anstånd sökas inom tre månader. Frågor om eventuella avgifter vid registreringen ställer ni direkt till Skatteverket.

Många dödsbon är så pass enkla att delägarna klarar bouppteckningen på egen hand. Det gäller ofta när det finns få delägare som är överens, några bankkonton, en hyresrätt och vanligt bohag. Kostnaden blir då främst den tid ni lägger på att samla in kontoutdrag, försäkringsbesked och uppgifter om skulder per dödsdagen.

Ni behöver två förrättningsmän som inte själva är delägare, och alla dödsbodelägare ska kallas till förrättningen. Förrättningsmännen kan vara vänner eller bekanta som är kunniga och opartiska – det är inte ett krav att de är jurister. Skatteverket har blanketter och vägledning för den som vill göra arbetet själv.

Den dolda kostnaden är misstag. En bouppteckning som saknar uppgifter eller har fel i delägarförteckningen kan skickas tillbaka för komplettering, och det tar tid som ni kanske inte har.

Många begravningsbyråer erbjuder bouppteckning som tilläggstjänst, och familjejurister och advokatbyråer gör det som en del av sitt ordinarie arbete. Vanligast är antingen ett fast pris för ett definierat uppdrag eller debitering per timme. Ett fast pris ger förutsägbarhet, men kontrollera vad som ingår – till exempel om bouppteckningen skickas in åt er och om kompletteringar kostar extra.

Vid timdebitering styrs slutsumman av hur mycket underlag ni själva kan lämna. Ju mer ordning ni har på kontoutdrag, lagfarter, försäkringar och kontaktuppgifter till delägarna, desto färre timmar behöver byrån lägga.

Jämför gärna två eller tre offerter. Fråga vad som händer om dödsboet visar sig vara mer komplicerat än väntat, och om priset då justeras.

Kostnaden stiger när dödsboet innehåller sådant som kräver bedömning: fastigheter eller bostadsrätter som ska värderas, företag, tillgångar utomlands, testamente som behöver tolkas, särkullbarn eller delägare som inte är överens. Även dödsbon där skulderna kan vara större än tillgångarna tar mer tid.

I de fallen är juridisk hjälp oftast väl investerade pengar, eftersom fel i bouppteckningen kan få följder vid arvskiftet. Bedömningen av vad just ert dödsbo kräver gör en jurist – inte vi.

Kostnaden för bouppteckningen är en kostnad för dödsboet och betalas normalt med dödsboets tillgångar, inte av den enskilda delägaren. Hur betalningen praktiskt går till innan bouppteckningen är registrerad avgör banken, så fråga dem i förväg.

Ett dödsbo svarar för den avlidnes skulder bara upp till värdet av tillgångarna, och arvingar ärver inte skulder personligen. Ingen delägare är alltså skyldig att betala dödsboets kostnader ur egen ficka. Lägger någon ut pengar frivilligt bör kvitton sparas så att beloppet kan regleras senare.

Saknar dödsboet pengar kan en dödsboanmälan ibland ersätta bouppteckningen. Om den möjligheten finns i ert fall avgör kommunen och Skatteverket – kontakta dem innan ni anlitar någon.

Arbetet består av flera moment. Först ska dödsbodelägarna identifieras, vilket görs med hjälp av släktutredning och folkbokföringsuppgifter. Sedan samlas uppgifter om tillgångar och skulder per dödsdagen in: bankkonton, värdepapper, fastigheter, bostadsrätt, fordon, försäkringar, lån och obetalda räkningar.

Därefter hålls förrättningen, där tillgångar och skulder antecknas och delägarna eller deras företrädare närvarar eller har kallats. Till sist upprättas bouppteckningen, undertecknas och skickas till Skatteverket för registrering.

Bohaget ska också tas upp. Har det ett större värde kan det vara klokt att låta värdera det, så att uppgifterna blir rimliga. En sådan värdering är en separat tjänst och ingår normalt inte i juristens pris.

Bouppteckningen är en dokumentation: den visar vad dödsboet äger och är skyldigt per dödsdagen och vilka som är delägare. Arvskiftet är fördelningen: när skulderna är betalda delas det som finns kvar mellan arvingarna enligt lag och eventuellt testamente.

Kostnaderna är därför också olika. Ett arvskifte kan kräva värdering, fördelning av möbler och föremål, transport och ibland juridisk hjälp med själva skifteshandlingen. Den praktiska delen – inventering, värdering och fördelning av bohaget – kan Dödsboverket hjälpa till med, medan den juridiska fördelningen beslutas av arvingarna själva eller med jurist.

En annan skillnad är tidpunkten. Bouppteckningen har fasta tidsgränser räknat från dödsfallet, medan arvskiftet kan göras när dödsboet är redo – när skulder är betalda, bostaden är såld och delägarna är överens om fördelningen. För många familjer går det flera månader mellan de två stegen, och det är under den tiden som det praktiska arbetet med bostaden oftast görs.

Bouppteckningen ska heller inte förväxlas med dödsbohantering, som är det praktiska arbetet med att avveckla bostaden: värdering, uppköp, tömning och städning.

När Skatteverket har registrerat bouppteckningen får dödsboet ett bevis som visar vilka som är delägare. Med det kan banker och andra lättare hantera dödsboets tillgångar, och dödsbodelägarna kan börja avveckla: betala skulder, säga upp avtal, sälja bostaden och tömma den.

Därefter följer arvskiftet. Hur lång tid hela processen tar beror på dödsboet; det är ofta den praktiska avvecklingen av bostaden som tar längst.

Den största besparingen ligger i förberedelserna. Ett välorganiserat underlag minskar antalet timmar en jurist behöver, och det minskar risken för kompletteringar om ni gör jobbet själva.

Bestäm tidigt vem i familjen som håller i kontakterna, så att inte flera personer ringer samma bank eller samma byrå. Anlita hjälp där det verkligen behövs – till exempel för en fastighet eller ett testamente – och gör de enkla delarna själva.

Ett praktiskt knep är att göra en enkel förteckning redan första veckan: ett dokument med alla banker, försäkringsbolag, långivare, abonnemang och myndigheter som den avlidne hade kontakt med, och en kolumn för när ni tagit kontakt och vad svaret blev. Den listan blir grunden för bouppteckningen oavsett om ni gör den själva eller lämnar över den till en jurist, och den gör att ingen post glöms bort. Lägg till post som kommer till bostaden under de första veckorna – den visar ofta konton och skulder som ingen kände till.

Tänk också på helheten. Bouppteckningen är sällan den största kostnaden i ett dödsbo; det är ofta tömning och städning av bostaden. Ett fast pris efter kostnadsfri värdering, där bohagets andrahandsvärde kan räknas av, gör det lättare att planera dödsboets ekonomi.

Exemplen nedan är förenklade och visar hur olika situationer påverkar arbetsinsatsen – inte vad det kostar i kronor. Varje dödsbo är unikt, och det är den ni anlitar som lämnar pris.

Ett litet dödsbo: en änka i hyresrätt efterlämnar två bankkonton, en pension som upphör och vanligt bohag. De två barnen är överens och bor nära. De samlar själva in saldobesked, ber två grannar vara förrättningsmän och skickar in bouppteckningen i god tid. Kostnaden blir i stort sett deras egen tid och några timmars arbete för förrättningsmännen.

Ett mellanstort dödsbo: en man efterlämnar en bostadsrätt, en bil, ett aktiedepå och ett lån. Barnen bor i olika delar av landet och vill inte riskera fel. De väljer en begravningsbyrå som erbjuder bouppteckning till fast pris, lämnar själva över alla underlag och slipper därmed extra timmar. Bostadsrätten behöver värderas, och bohaget värderas separat inför tömningen.

Ett komplicerat dödsbo: en kvinna efterlämnar en fritidsfastighet, ett testamente som gynnar ett barnbarn och ett särkullbarn som inte har haft kontakt med familjen. Här behövs en jurist som kan bedöma testamentet och se till att alla delägare kallas korrekt. Timdebitering är vanlig, och slutsumman beror på hur mycket som behöver utredas.

Att välja byrå mitt i en sorg är svårt, och det är lätt att tacka ja till det första erbjudandet. Ta gärna en dag på er och ställ samma frågor till två eller tre aktörer, så blir det lättare att jämföra. En seriös byrå svarar tydligt och skriftligt.

Fråga också vem som faktiskt gör arbetet, hur ni når den personen och hur lång tid byrån räknar med. Står det i offerten att bouppteckningen skickas in till Skatteverket åt er, och vem som hanterar eventuella kompletteringar, slipper ni överraskningar senare. Är ni flera delägare är det bra om alla vet vilken byrå som anlitats och vad den kostar, så att ingen känner sig överkörd.

Kom ihåg att bouppteckningen bara är ett av flera steg. Fråga därför också om byrån kan hjälpa till med arvskiftet senare, eller om ni behöver vända er någon annanstans då.

Dödsboverket upprättar inte bouppteckningar – det gör ni själva, en jurist eller en begravningsbyrå. Däremot kan vi ta hand om allt det praktiska runt omkring: värdering av bohaget, uppköp, tömning, städning och sanering, med en kontaktperson genom hela processen och fast pris efter kostnadsfri värdering.