Vad händer med möbler som ingen arvinge vill ha?

Det är vanligare än man tror att ingen i familjen vill ha soffgruppen, matsalsmöblemanget eller den stora bokhyllan. Barnen har ofta egna hem som redan är möblerade, och stilen hos föräldrarnas möbler passar inte alltid in. Det betyder inte att möblerna saknar betydelse – bara att de behöver en annan väg ut ur bostaden.

Den här guiden handlar om just det som blir över när familjen har tagit det de vill ha. En bredare genomgång av alla möbler, också dem som behålls, finns i artikeln om vad som händer med möblerna i ett dödsbo. Här ligger fokus på beslutsordningen, vem som får bestämma och hur ni undviker att något med värde försvinner på vägen.

Möbler som ingen arvinge vill ha går i praktiken till någon av fyra mottagare: en köpare, en organisation som tar emot gåvor, en återvinningscentral eller ett företag som tar hand om allt på en gång. Det viktiga är ordningen. Det som kan ha ett ekonomiskt värde bör bedömas innan något skänks eller slängs, eftersom det inte går att ångra efteråt.

Att ingen vill ha en möbel personligen är inte samma sak som att den saknar värde för dödsboet. En byrå av känd formgivare, ett äldre skåp i massivt trä eller en designlampa kan vara värd pengar som tillfaller dödsboet och därmed alla delägare. Därför behöver delägarna vara överens om hur möblerna hanteras, även när ingen av dem vill behålla något.

Försäljning är ofta det första alternativet att pröva, eftersom pengarna går till dödsboet. Det finns tre vanliga vägar: att låta en uppköpare ta hand om bohaget, att lämna utvalda föremål till auktion eller att sälja enskilda möbler själv via annonser. Vilken väg som passar beror på hur mycket tid ni har och hur stor del av bohaget som är säljbart.

Värdet styrs av skick, efterfrågan, ålder, tillverkare och hur ovanligt föremålet är. Mörka standardmöbler från 1980- och 90-talen är ofta svåra att sälja, medan vissa möbler från mitten av förra seklet kan vara eftertraktade. Det går sällan att se skillnaden med blotta ögat – titta efter stämplar och märkningar under sitsar, på baksidor och i lådor.

Hos Dödsboverket kan köp av dödsbo innebära att bohag med andrahandsvärde räknas av mot kostnaden för tömningen. Vill ni först veta vad som är värt något kan ni ta hjälp av en dödsbovärdering. En värdering ger också ett underlag som alla delägare kan ta ställning till, vilket ofta gör det lättare att komma överens om resten.

Säljer ni själva, räkna med att det tar tid. Annonser behöver bilder och beskrivningar, köpare vill komma och titta och stora möbler måste bäras ut när de hämtas. Om bostaden ska vara tom ett visst datum kan det vara klokt att sätta en gräns för hur länge ni försöker sälja innan resten går vidare till gåva eller tömning.

Hela och användbara möbler som inte går att sälja kan få ett nytt hem genom second hand-butiker och organisationer som tar emot begagnat. För många efterlevande känns det bra att möblerna kommer till användning hos någon annan i stället för att slängas.

Mottagarnas krav varierar. Vissa tar bara emot möbler i mycket gott skick, en del tackar nej till stoppade möbler eller sängar, och utrymmet i butiken avgör vad de kan ta emot just då. Alla hämtar inte heller. Ring eller läs på i förväg, och räkna med att en del av det ni tänkt skänka kan behöva en annan lösning.

Hur second hand fungerar för bohag från dödsbon beskriver vi i artikeln om second hand och dödsbo. Fler sätt att ge möbler ett nytt hem, till exempel via grannar, föreningar eller bortskänkningsgrupper, finns i guiden om vad man gör med gamla möbler.

Tänk också på att en gåva från dödsboet är ett beslut om dödsboets egendom. Även när möblerna saknar försäljningsvärde är det klokt att alla delägare vet om och godkänner att de skänks.

Trasiga, kraftigt slitna eller fuktskadade möbler som varken går att sälja eller skänka lämnas till en återvinningscentral. Där sorteras de efter material, till exempel trä, metall och brännbart, så att så mycket som möjligt kan tas tillvara.

Sortering lönar sig även för er. Om ni lägger åt sidan det som kan säljas eller skänkas innan resten körs bort blir lassen till återvinningen mindre, och ni minskar risken att något användbart hamnar fel. Vilka regler som gäller för mängd, fordon och sortering skiljer sig mellan kommuner, så kontrollera vad som gäller där bostaden ligger.

Mer om hur bohaget delas upp i olika fraktioner finns i artikeln om att sortera avfall vid dödsbotömning. Ligger det färgburkar, kemikalier eller elektronik i skåpen behöver de hanteras för sig – läs mer om farligt avfall i ett dödsbo innan möblerna töms och bärs ut.

Att sälja, skänka och köra till återvinningen själv tar tid, kräver transport och ofta flera personer som kan bära. Professionell hjälp brukar vara enklast när någon av situationerna nedan stämmer in på er. Det handlar inte om att ge upp kontrollen – ni bestämmer fortfarande vad som ska sparas, och det som ska till släktingar läggs åt sidan innan arbetet börjar.

Är det bara ett fåtal möbler som ska bort kan bortforsling räcka. Vill ni väga för- och nackdelar mot att göra jobbet själva, läs artikeln om att tömma dödsbo själv eller med hjälp.

Bortforsling passar när ni redan har bestämt vad som ska bort och det handlar om ett begränsat antal möbler. Vid en dödsbotömning tas hela bostaden om hand: genomgång, sortering, bärning, transport till rätt mottagare och, om ni vill, uppköp av det som har värde. Bostaden lämnas tom.

Hos oss går 80 % av det vi hämtar till återbruk. Ska bostaden sedan överlämnas kan dödsbostädning bokas som ett eget steg, så att den tomma bostaden är redo för besiktning, tillträde eller återlämning.

En tumregel: ju större andel av bostaden som ska tömmas, och ju mer som behöver sorteras, desto mer talar för en komplett tömning. Är det tre möbler i ett i övrigt tomt hem är bortforsling oftast det enklare valet.

Möblerna tillhör dödsboet tills arvskiftet är gjort, inte någon enskild arvinge. Det innebär att en arvinge inte automatiskt får sälja, skänka bort eller slänga möbler på egen hand. Beslut om dödsboets egendom fattas som huvudregel av dödsbodelägarna gemensamt, eller av den som har fått behörighet att företräda dödsboet, till exempel genom en fullmakt.

Hur det fungerar i det enskilda fallet kan variera, till exempel om det finns ett testamente, en efterlevande make eller maka, eller en utsedd boutredningsman. Vem som räknas som delägare förklaras i artikeln om vad en dödsbodelägare är. Är ni osäkra på vad som gäller hos er bör ni rådfråga en jurist innan något värdefullt säljs eller skänks.

Oenighet handlar sällan om de möbler ingen vill ha, utan om vad som ska hända med dem. En vill sälja för att få in pengar, en annan vill skänka allt för att bli klar fort, och en tredje vill plocka undan några föremål med minnesvärde först. Ett tydligt arbetssätt gör det lättare att komma överens. Vill ni förstå hur värden på lösöre brukar resoneras kan värderingstabellen för lösöre ge en första fingervisning, men den ersätter inte en bedömning av era föremål.

Checklistan nedan följer den ordning som minskar risken att något med värde försvinner och som gör det lättare att hålla alla delägare informerade. Hoppa inte över steg två även om det känns som att inget är värt något – det är där det oftast går att rädda ett värde som annars hade hamnat på återvinningen. Var olika möbler brukar säljas bäst beskriver vi i guiden om att sälja möbler från dödsbo.

När ingen i familjen vill behålla möblerna, eller när en hel bostad ska tömmas, kan vi ta hand om hela kedjan: bedöma vad som kan köpas upp, sortera det som kan gå till återbruk och forsla bort resten till rätt mottagning. Ni slipper hyra släp, bära tunga möbler och köra flera vändor.

Berätta om bostaden och vad som finns kvar, så går vi igenom vilka alternativ som passar. Ni får svar inom 10 minuter och ett fast pris efter en kostnadsfri värdering. Samtliga utförare har F-skattsedel och verksamheten är försäkrad.